Lyckan är att vara hes!
Hej!
Idag har jag fått utlopp för endel av alla mina tankar.
Och som en person sa till mig idag: " Om du nu säger att du har så många tankar och att de är multilicerat med vad du du pratar och i den takten... (Oh) Herregud människa! Att du orkar..Jag tycker synd om dig!" ; DÅ kan jag säga att det var oerhört skönt! Jag umgicks med denne i ca tre timmar. Det var oerhört mysigt, men resulterade i efter mycket prat, nynnande och högljutt skrikande i bilen( även kallat sång) för att jag är så glad, att nu är jag hes.
Hes men lycklig. Hes men kär. Hes men tillfreds. Det är vad jag är :-)
Jag är i den åldern ( Haha.. redan gammal.. eehh.. och Nej Vero, du är ung!) då jag börjar inse att mitt liv inte är beroende av att jag har en superplattmage av en underklädesmodells karaktär. Den underlättar ingenting! Jag börjar inse att det bästa att göra är att låta saker vara. Då menar jag de onödiga. För de tar enbart energi. De rör mig inte i ryggen. Det är ett hederligt bra och gammalt recept. Slappna av, andas, hänge dig åt nuet, den lugna känslan inom dig och sjunk ner på jorden. Tillåt dig att vara tillfreds!
Jag tror detta är en del en process som kallas för mognad.
Att hitta sig själv. Att inse att det vi gör är oftast för att bevisa för oss själva och inte de runtom oss. Att det är vi som påverkar vårt liv och oftast hjälper det inte att klaga.. Utan det är du som är ditt hinder.
Sedan måste jag erkänna att detta är min personlighet. Förutom när det övergår i för stor spontanisk galenskap.. Ja, ni som känner mig vet att jag kan bli som en valp som inte kan kontrollera sin glädje. Men det är "out of record".
Till stor del är jag lugn, stabil och alltjämt positivt tillfreds. Ständigt leende.
För att tillägga: Hes, men leende.
Jag är nog unik. Det är du med. Men det slog mig verkligen när det gäller detta lugn och om min psykologiska infallsvinkel i mitt liv, när jag frågade bibliotikarien om jag kunde låna om en bok. Hennes svar var då: "Ja, det går alldeles utmärkt. Ingen står på kö, och lär nog inte heller göra det. Du är den första att läsa denna bok. Men som sagt, du är troligtvis den enda som ger sig på att läsa "Psykoanalytik- Kärleksrelationen, Förhållande och relation. Av Thomas Böhm. Och Dalai Lama. Ingen elev har gjort de under de åren vi har haft dessa.. "
Jaha?! Jag tittade förvånat på henne. Psykoanalytik som är kul och än bättre, en psykoanalytisk bok om relationer! Läser inte alla sådana böcker? Då finns det lärdom att hämta. (Tänkte naiva paula... )
Så, Vem vill läsa om sådant?
Jo, tydligen jag! :-) :-) :-) Haha! :-) Men som ett härligt livscitat lyder: " Sträva inte efter att gå den nertrampade vägen, utan sök efter egna vägar och gå där ingen har satt sin fot"
Många tror att 'sådana' böcker är konstiga. Då vill jag poängtera att de är bra. Det är inte massvis med 'mumbojumbo-stuff '
Jag är verkligen väldigt hes, har mycket att göra, försummar mina vänner, sitter och pluggar halva dygnet. Men jag är lycklig, kär och tillfreds.
För min lycka är när jag har klarat av läxorna och sett resultat.
Lycka är när jag längtat så det gör ont efter mina vänner, Och jag får se dem- Bli än mer hes av mycket prat.
Lycka är när jag får min stund att fundera- Jag har det bra.
För mig är detta mitt liv just nu.
Min kärlek, Mina betyg och skola, häst och organisering för att klämma in några spontana saker.
Min livscykel.
Och vet du vad: Trots att det är som att leva i en syrefattig kvadrat, så stormar det ibland. Svallar av lyckliga känslor.
Livet blir bara bättre desto längre det fortgår.
Det har jag fått erfara. Exempelvis kärlek. Det blir bättre för det innebär att du måste finna självkännedom. Genom den blir du mer stabil, tillfreds och lycklig. Tiden. Det är härligt! Den medför gott. Som att jag mår så bra nu. Allt känns så synkroniserat och det flyter på. Jag älskar mitt liv och Jag älskar allt som är i det!
Så att vara lite hes, ha ett fullt nerklottrat A4 med "att göra idag", det gör ingenting. Det är fullständigt obetydligt när jag vet att det kan vara så mycket värre.
Lycka är att känna att jag lever. Lever mitt liv.
Och det är det jag gör just nu; på mitt eget vis.
Lycka är att vara hes!
// Paula <3
Idag har jag fått utlopp för endel av alla mina tankar.
Och som en person sa till mig idag: " Om du nu säger att du har så många tankar och att de är multilicerat med vad du du pratar och i den takten... (Oh) Herregud människa! Att du orkar..Jag tycker synd om dig!" ; DÅ kan jag säga att det var oerhört skönt! Jag umgicks med denne i ca tre timmar. Det var oerhört mysigt, men resulterade i efter mycket prat, nynnande och högljutt skrikande i bilen( även kallat sång) för att jag är så glad, att nu är jag hes.
Hes men lycklig. Hes men kär. Hes men tillfreds. Det är vad jag är :-)
Jag är i den åldern ( Haha.. redan gammal.. eehh.. och Nej Vero, du är ung!) då jag börjar inse att mitt liv inte är beroende av att jag har en superplattmage av en underklädesmodells karaktär. Den underlättar ingenting! Jag börjar inse att det bästa att göra är att låta saker vara. Då menar jag de onödiga. För de tar enbart energi. De rör mig inte i ryggen. Det är ett hederligt bra och gammalt recept. Slappna av, andas, hänge dig åt nuet, den lugna känslan inom dig och sjunk ner på jorden. Tillåt dig att vara tillfreds!
Jag tror detta är en del en process som kallas för mognad.
Att hitta sig själv. Att inse att det vi gör är oftast för att bevisa för oss själva och inte de runtom oss. Att det är vi som påverkar vårt liv och oftast hjälper det inte att klaga.. Utan det är du som är ditt hinder.
Sedan måste jag erkänna att detta är min personlighet. Förutom när det övergår i för stor spontanisk galenskap.. Ja, ni som känner mig vet att jag kan bli som en valp som inte kan kontrollera sin glädje. Men det är "out of record".
Till stor del är jag lugn, stabil och alltjämt positivt tillfreds. Ständigt leende.
För att tillägga: Hes, men leende.
Jag är nog unik. Det är du med. Men det slog mig verkligen när det gäller detta lugn och om min psykologiska infallsvinkel i mitt liv, när jag frågade bibliotikarien om jag kunde låna om en bok. Hennes svar var då: "Ja, det går alldeles utmärkt. Ingen står på kö, och lär nog inte heller göra det. Du är den första att läsa denna bok. Men som sagt, du är troligtvis den enda som ger sig på att läsa "Psykoanalytik- Kärleksrelationen, Förhållande och relation. Av Thomas Böhm. Och Dalai Lama. Ingen elev har gjort de under de åren vi har haft dessa.. "
Jaha?! Jag tittade förvånat på henne. Psykoanalytik som är kul och än bättre, en psykoanalytisk bok om relationer! Läser inte alla sådana böcker? Då finns det lärdom att hämta. (Tänkte naiva paula... )
Så, Vem vill läsa om sådant?
Jo, tydligen jag! :-) :-) :-) Haha! :-) Men som ett härligt livscitat lyder: " Sträva inte efter att gå den nertrampade vägen, utan sök efter egna vägar och gå där ingen har satt sin fot"
Många tror att 'sådana' böcker är konstiga. Då vill jag poängtera att de är bra. Det är inte massvis med 'mumbojumbo-stuff '
Jag är verkligen väldigt hes, har mycket att göra, försummar mina vänner, sitter och pluggar halva dygnet. Men jag är lycklig, kär och tillfreds.
För min lycka är när jag har klarat av läxorna och sett resultat.
Lycka är när jag längtat så det gör ont efter mina vänner, Och jag får se dem- Bli än mer hes av mycket prat.
Lycka är när jag får min stund att fundera- Jag har det bra.
För mig är detta mitt liv just nu.
Min kärlek, Mina betyg och skola, häst och organisering för att klämma in några spontana saker.
Min livscykel.
Och vet du vad: Trots att det är som att leva i en syrefattig kvadrat, så stormar det ibland. Svallar av lyckliga känslor.
Livet blir bara bättre desto längre det fortgår.
Det har jag fått erfara. Exempelvis kärlek. Det blir bättre för det innebär att du måste finna självkännedom. Genom den blir du mer stabil, tillfreds och lycklig. Tiden. Det är härligt! Den medför gott. Som att jag mår så bra nu. Allt känns så synkroniserat och det flyter på. Jag älskar mitt liv och Jag älskar allt som är i det!
Så att vara lite hes, ha ett fullt nerklottrat A4 med "att göra idag", det gör ingenting. Det är fullständigt obetydligt när jag vet att det kan vara så mycket värre.
Lycka är att känna att jag lever. Lever mitt liv.
Och det är det jag gör just nu; på mitt eget vis.
Lycka är att vara hes!
// Paula <3
Kommentarer
Trackback
